"Endast döda fiskar simmar med strömmen"

Hej, de få trogna läsare som utom mitt förstånd fortfarande finns kvar!

Man ska inte använda sig av ytterligheter, men jag måste nog sträcka mig så pass och uttrycka mig så simpelt som "otroligt ofta" när det kommer till söndagarnas väder. Det är nåt magiskt, det kan vara melankoliskt väder hela veckan, nästan så man vill gå i ide eller liknande. Men sen kommer söndagen, då skiner solen 90% av alla gånger, eller har jag fel? Tänk på det och återkom, jag fattar inte varför det är så, men det är min tes i alla fall :).

Folk upphör aldrig att förvåna mig. Det kan vara väldigt underhållande, skrämmande, förvånande, upplysande osv. Idag hände mig en vardaglig sak, sånt som händer alla människor minst en gång under deras livstid vågar jag nästan påstå. Jag och ungefär 10 personer till ska gå över en gata. Det är en relativt trafikerad väg och därför måste vi vänta tills den otroligt välkomnande gröna gubben ger oss tillåtelse till detta. Vi står där och det kommer en till för att ansluta till vår skara. Denna person, fråga mig inte varför, armbågar sig genom gruppen och nästan använder sig av de klassiska gladiatortacklingarna som visats så många gånger på tv4 för att slutligen nå sitt mål: Trycka på knappen. Ok. Som jag ser det finns det bara två möjliga alternativ till varför hon/han gör det här.

1: Antingen är den här personen inkompitent vad det gäller att tänka mer än näsan räcker. Hur går tankarna? "Ok, här står cirkus 10 pers och ska gå över en gata. Aja, jag ska över i alla fall, så jag måste fram och trycka på knappen, annars kommer jag aldrig härifrån."

2: Eller så ifrågasätter den här personen min och alla andra i skarans intelligens. Vår tankebana: "Ok, asså, ska de här bilarna stanna nån gång eller så jag kan gå över??"

Tankbanorna var nog lite överdrivet, men ni fattar? Antingen är han helt hjärndöd eller så tror han att jag är det? Vilket som helst är det ganska komiskt, intressant :).

Ha en underbar dag!

/qwerk

Monotont = enformig, entonig

Heppårre!

Livet och tiden flyter på, man införskaffar sig saker, bygger relationer, får upp en vardag och efter en viss tid anser man att nu tar livet sin form. Man får kontroll på saker och ting, allting känns stabilt.

Jag har nyligen firat min födelsedag, och jag funderar seriöst på att flytta denna dag eftersom den inte bär något annat än otur med sig. I år var det en känslomässigt tung dag på många sätt som inte behöver tas upp här och jag kände mig rätt nere hela dagen. Vänner och familj gjorde givetvis sitt bästa för att lätta upp det hela, och de gjorde ett fantastiskt jobb måste jag säga :). I alla fall, när jag skulle fira med min familj bjöds det på middag och jag gick in i ett rum brevid för att tala i telefon. När jag är inne i rummet så hör jag att ett av mina syskonbarn hostar, och hostar och hostar och hostar. Eftersom det är ungefär 20 vuxna där ute känner jag inte att jag har bråttom ut. Men jag hör att den där hostan ger inte med sig, så jag öppnar dörren och frågar vad det är som händer. Då visar det sig att min brorsdotter på 1,5 år har kommit åt en skål med massa jordnötter och satt i halsen. Det är helt värdelöst av oss att ställa skålen så att hon når den, och jag kan lova att det kommer knappast hända igen att den står så pass lågt. Jag har aldrig känt mig så maktlös i hela mitt liv, man står där, alla vet vad felet är och vad som behövs för att det ska underlätta, men man kan inte göra nåt. Den känslan är något av det värsta jag känt. Hennes far lyckas dock få henne att kräkas och det mesta kommer ut, men man hör på andningen att det fortfarande rosslar och hon hostar fortfarande. Allt är inte ute. Nu kan hon dock andas även om hon fortfarande är väldigt ledsen och orolig. Grejjen med nötter är att de drar åt sig vätska, sitter den fast i halsen så sväller den så småningom upp och blir större.

Min syster jobbar på sjukhus så hon ringer runt lite och ser till att de kan komma in direkt utan att behöva vänta osv. Det slutar med att hon röntgas och opereras där de suger ut nöten. Efteråt säger läkaren att hon fattar inte att hon kunde andas. Den satt verkligen mitt i vägen och en del hade kommit in i lungan, så hon borde vara död nu. Hon sa att hon aldrig sett nåt liknande.

Det har nyligen gått bort ett barn i familjen, så detta var en sjuk lättnad att hon klarade sig. Dessa händelser är väckarklockor om vad som faktiskt är väsentligt och vad som egentligen inte spelar någon som helst roll. Det stärker oss också som individer och familj,"det som inte dödar en stärker en".

Ta vara på den tid ni fått, och ta hand om era nära och kära. Visa den här sjukt korrupta världen vad som faktiskt betyder något i grund och botten. Kärlek och enighet rockar sönder :).

Ha en underbar kväll! 

Heppårre!

Vill börja med att be om ursäkt för att denna blogg inte blivit vad jag tänkt mig. Det behövs en rejäl uppryckning från min sida för att jag ens ska klara godkänt. Jag lovar dock att anstränga mig något mer än vad jag gjort hittills.

I alla fall, en ny sak kommer idag att inleda: DAGENS ORD. Är det någon slags människa jag har respekt för är det de som besitter kunskap, om man har ett brett ordförråd så ger man i alla fall en illusion om att man innehar en relativt stor mängd kunskap. Därför finner jag ord intressant. Tanken är att om man försöker lära sig några nya ord i veckan så fastnar förhoppningsvis några i alla fall. Dagens ord är MAJUSKEL. Majuskel betyder rätt simpelt och kort "stor bokstav". Det finns även något som heter grekisk majuskelskrift, jag har dock inte hunnit bli så insatt, men tänkte om det var någon som ville veta mer.

Jag vill uppmana er alla att inleda varje mening med en majuskel för att hjälpa till med att vårda språket.

Ha en helt sjukt underbar dag! 

"Here's to the crazy ones,

the misfits, the rebells, the troublemakers.

The round pegs in the square holes.

The ones who see things differently.

They are not fond of rules and they have no respect for the status quo.

You can quote them, disagree with them, glorify or vilify them.

But the only thing you can't do - is ignore them.

Because they change things.

They push the human race forward.

And while some may see them as the crazy ones, we see genius.

Because the people who are crazy enough to think they can change the world - are the one who do.

Think different. "

Det här är min inspiration, jag kommer ta över den här världen nån gång, mark my words =).

Ha en underbar dag!

Jag är inte slapp gott folk!

Jag har skrivit några gånger men av nån anledning har det bara försvunnit :S. Det kommer! Hinner dock inte nu...

God morgon, ni underbara människor!

I vanliga fall brukar premiärer och grandopenings vara något storslaget, exklusivt och påkostat. Den här bloggpremiären kommer dock vara av spartansk stil, d.v.s mycket enkel. Det kommer helt enkelt inte vara mycket mer än att jag endast hälsar mig själv och framförallt DIG välkommen och bjuder på en liten introduktion.

Jag är för tillfället 19 år gammal. Livet leker och jag trivs mycket bra med mig själv och min omgivning. Dock har jag på senare tid känt mig otillfredställd på det kreativa och utvecklande planet. Jag har försökt hitta lösningar på detta, jag vill alltså utveckla både mig själv och min törst efter kunskap och nya insikter om olika saker och ting. Men framförallt kunskap om mig själv och mitt fungerande i min omgivnings vardag, dessutom hur min omgivning faktiskt påverkar mig i min vardag. Om det är någon som undrar över samma saker så kan jag säga att bara genom att tänka i dessa banor har man närmat sig sitt mål rätt avsevärt.

För en tid sedan som inte ligger överdrivet långt bakom oss i tiden fick jag på ett slumpartat sätt kontakt med en helt fantastisk människa. Tyvärr har vi tvingats bryta nu, men jag fick med mig ett par sjukt intressanta samtal och otroligt nya sätt att se på saker och ting. Det finns ingen i hela världen som kan reta mig så oerhört enkelt som denna människa klarar av, men det var också för att han kunde läsa sönder mig, som en öppen bok. Jag gillar inte den känslan, att folk kan se igenom mig. Jag vill gärna ha ett yttre som byggs på ironi och ett allmänt flummigt intryck =).

I alla fall, dessa för mig ovanliga samtal satte igång min hjärna på ett sätt som jag inte är van vid. Det har lett till vissa funderingar, ja och kanske t.o.m ett vagt svar här och där över hur jag som person kan ta mig ett steg längre mot upplysthet och medvetenhet. Vissa kallar mig filosof, andra kallar mig knäpp, några kallar mig lite smått flummig med sköna funderingar. Jag vet inte...men jag trivs med mig själv =). Anyways, jag började märka att jag blir rätt personlig när jag skriver ibland, därför jag la ner min offentliga blogg och kör lite anonymt istället =).

Häng på!

Arrivederci.

/qwerk